Under momssänkningens första år ökade antalet anställda med nästan 9 procent, enligt SCBs siffror. Det motsvarar cirka 8000 anställda. Mer än hälften av de nya jobben gick till personer som var 24 år eller yngre. 3198 av de nya jobben gick till personer som inte var födda i Sverige. Ett viktigt mål med momssänkningen var att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten bland ungdomar och utlandsfödda. Utvecklingen så här långt pekar på att momssänkningen i det avseendet gett önskad effekt. Förr var fusket tyvärr utbrett inom branschen, då momsen såg annorlunda ut för avhämtning jämfört med att äta på plats. Många miljoner har genom sänkningen av restaurangmomsen blivit vita. Och konkurserna har dessutom minskat. Det är en av anledningarna till att HRF, Hotell- och restaurangfacket, år 2011 bytte åsikt kring restaurangmomsen och nu vill behålla den.
Vad skulle då ske om arbetsgivaravgifterna för unga höjs, samtidigt som restaurangmomsen höjs? Vid en höjning av arbetsgivaravgifterna ökar kostnaderna totalt sett med 20,6 miljarder för samtliga arbetsgivare. Av dessa landar 17,4 miljarder på företag i näringslivet. Detaljhandeln är den bransch inom näringslivet som får den högsta kostnadsökningen på 2,6 miljarder, följt av byggsektorn och därefter hotell- och restaurang. Sverige som har en hög ungdomsarbetslöshet på närmare 25 procent har inte råd med destruktiva reformer som kommer att leda till att fler än 10 000-tals jobb för unga människors hotas.

Lotta Petterson
Regionchef Svenskt Näringsliv