Lotta Petterson, regionchef för Svenskt Näringsliv, gick igenom årets enkätresultat och den mindre smickrande rankingen som Gävle tyvärr åter erhållit. Hon belyste kritiska områden som dialog, attityder till företagande, service och myndighetsutövning samt upphandling.
Flera på plats delade med sig av sina erfarenheter och insikter. Många påpekade problem och kritiserade kommunens bristande förmåga att förstå företagens behov och villkor.
Men evenemanget var långt ifrån enbart en arena för kritik utan även för konstruktiva diskussioner om framtida åtgärder. Det framkom förslag om att förbättra dialogen mellan kommunen och de lokala företagen genom regelbundna möten och öppna forum. Många tecken på självrannsakan finns och en gemensam vilja att vända trenden är tydlig från politiska partier oavsett kulör och naturligtvis även från företagarna själva.
– När det gäller företagsklimatet samlat för Gävleborgs län kan vi se att en bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare, bättre dialog mellan kommunen och företagen samt minskad brottslighet och ökad trygghet är de punkter som företagen rankar högst i prioriterade åtgärder. Här har några av kommunerna i länet jobbat lite mer strukturerat tillsammans med företagen och därmed nått ett bättre resultat i årets mätning, säger Lotta Petterson.
Lyssna på företagarna
Vad kan Gävle göra för att klättra i rankingen? Det är en fråga som kräver multipel åtgärder, från att förändra kommunens kultur och attityder, till att reformera de tekniska aspekterna av företagande, som tillståndsgivning och regelverk.
Gävle kommun har länge betraktats som en strategisk plats för företagande, tack vare sin närhet till Stockholmsregionen och goda infrastrukturella förutsättningar. Men vad säger företagarna själva om företagsklimatet i kommunen? För att förstå detta behöver man lyssna på de röster som vet mest om ämnet – företagarna själva.
Våga tänka nytt
Företagarna i Gävle menar att kommunen måste förbättra dialogen med de företag som redan har etablerade affärsrelationer. Det råder en önskan om fler produktiva samtal som kan leda till faktiska förändringar. Detta gäller även beslutsprocesser, där det behövs en närmare koppling mellan beslutsfattare och de som berörs mest av besluten.
Många företagare efterlyser en förändring i hur beslut tas inom kommunen. Det handlar om att våga tänka nytt och utvärdera varför tidigare initiativ inte har gett önskat resultat. Man måste ställa sig frågan om det faktiskt är företagen som ska anpassa sig efter kommunens villkor, eller om det är kommunen som ska möta företagens behov.
Näringslivsavdelningen bör också arbeta proaktivt med kommunens image. Med jämna mellanrum dyker det upp händelser som skapar en negativ bild av kommunen. Exempel på detta är debatterna kring Sarahs gärdesgård, Noppas alkohol- och danstillstånd samt den senaste frågan om en "mur" i Forsbacka.
En lärande organisation
Ett återkommande tema är hur kommunen ser på näringslivet: som medskapare eller som mottagare av information? Företagarna känner idag att det är mer av en enkelriktad kommunikation snarare än ett genuint samarbete.
För att verkligen göra skillnad behöver varje enskild tjänsteperson i kommunen vara företagsvänlig. Det innebär en kultur- och strukturförändring där tjänstepersoner utbildas för att se saker och ting genom företagarglasögon. En lärande organisation är nödvändig för ständiga förbättringar.
I detta ligger en komplex uppgift som sträcker sig från politisk ledning till tjänstepersoner på golvet. Det handlar om mål och strategi, tillgänglighet och närhet, men också om service och bemötande.
– Gävle kommun måste möta upp företagens förväntningar, tankar och idéer för att förbättra företagsklimatet. Att lyssna in företagens utmaningar, behov och möjligheter är av yttersta vikt och kommunen kan vidare stötta upp med att agera som en serviceinriktad myndighet. Viktigt nu att bygga förtroende, avslutar Lotta Petterson.
Behov av förändring
Sammanfattningsvis visar företagarnas röster att det finns ett behov av förändring. Gävle kommun har alla förutsättningar att vara en främjande miljö för företagande, men det krävs ett tydligt fokus, nytänkande och en vilja att ständigt förbättra och utveckla för att detta ska bli verklighet. Förhoppningsvis markerade mötet i Gasklockorna en viktig vändpunkt i dialogen om Gävles företagsklimat. Med ökad insikt och en samlad vilja att agera kan, bör och måste kommunen nu ta ännu fler och mer konkreta steg mot att förbättra sitt företagsklimat och därmed sin position i den nationella rankingen. Endast tiden kan utvisa hur framgångsrik den samlade ansträngning kommer att vara. Men det är klart att Gävle har börjat ta sina första steg på en väg som, man hoppas, leder mot en ljusare och mer företagsvänlig framtid.
PS. Hur gör då de mest framgångsrika kommunerna som har bäst näringslivsklimat? Svenskt Näringsliv har identifierat följande fem framgångsfaktorer:
1. Politik - att leda till framgång - mål & strategi
2. Kultur - struktur - hela kommunen
3. Tillgänglighet - närhet - dialog
4. Myndighetsutövning - service & bemötande
5. Ständiga förbättringar - lärande organisation
Där är mallen - hur svårt skall det behöva vara?
Artikeln publicerad i samarbete med Företagsbladet
Text och foto: Joe Formgren
