Vattenfall flaggade nyligen för att även Sveriges yngre reaktorer, de från 80-talet, kommer att ställas av i förtid, om skatteläget och prisbilden håller i sig. Tidigare har kraftverksägarna gjort klart att de fyra äldre reaktorerna från 70-talet kommer stängas i förtid, senast 2020.

Dessa besked är alarmerande. Kärnkraften har under decennier utgjort 40 till 50 procent av produktionen i Sveriges elsystem. Den har bidragit till leveranssäker el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Det har varit avgörande för stora delar av näringslivet, särskilt då den trygga tillgången på el till rimliga priser i någon mån kompenserat de svenska exportföretagens extra höga transportkostnader för att nå kunderna på världsmarknaden.

Fler stängda kärnkraftsreaktorer slår dock inte bara mot näringslivet, utan också mot klimatet. Om Sveriges koldioxidfria kärnkraftsel försvinner måste den kompenseras med andra former av elproduktion. Risken är stor att det blir kolbaserad el som kommer i kärnkraftens ställe – om inte i Sverige så i någon annan del av världen dit energikrävande produktion kan flytta.

Den höga skatten på kärnkraft leder till omfattande kapitalförstöring. Sveriges modernaste kärnkraftverk har en teknisk livslängd på 60 år. Den yngsta reaktorn, Forsmark 3, har varit i drift i 30 år och således bara kommit halvvägs.

Regeringen pekar på den parlamentariska Energikommissionen när det ställs frågor om den skadliga effektskatten. Det är dock att fly sitt ansvar. Regeringen höjde effektskatten för bara några månader sedan, i augusti 2015. Det skedde utan att Energikommissionen tillfrågades.

Regeringen kan fortfarande undvika en elkris med stora konsekvenser för svensk ekonomi. Redan i vårpropositionen i april bör statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson föreslå riksdagen att omedelbart avskaffa effektskatten.


Lotta Petterson
Regionchef Svenskt Näringsliv

Maria Sunér Fleming
Ansvarig för energi- och klimatfrågor, Svenskt Näringsliv