- Det är viktigt att redan i förskolan möta barns nyfikenhet för matematik, säger Kerstin Bäckman.

Hon har undersökt hur barn använder matematik i förskolan, och hur förskollärare utformar undervisning med matematiskt innehåll.

Hon har observerat och sedan analyserat fyraåringars lek och beskrivit det matematiska innehållet i lekarna. Hon har också intervjuat förskollärare för att få en uppfattning om deras kunskapsbehov i undervisning.

Matematiken finns i leken
- Matematisk och språklig utveckling sker ofta parallellt under barns uppväxt.

Positionering är en del av barns utveckling som har med det matematiska området geometri att göra, kroppsuppfattning och rumsuppfattning är andra delar.

Hon har bara observerat vardagliga aktiviteter, som när barn spelar fotboll, cyklar eller leker i sandlådan eller ute på naturtomten.

- När de spelade fotboll kunde jag se hur de agerar för matematisk positionering. Vid andra tillfällen, när de skopar sand och häller ur, hur de utforskar och jämför volym.

Att synliggöra mer än att öva
- Det handlar för personalen mer om att synliggöra än om övningar.

Barnen leker och de kanske erfar volym men barnen vet kanske inte att det är volym, det är leken som är överordnad för barnen.

- Förskollärarna kan då ta tillfället i stunden och i samspel med barnen synliggöra vissa begrepp, om de har kunskaperna.

Eller att barnen ges inspirerande material, ett bord fullt med olikfärgade knappar. Då gäller det för lärarna att försöka få syn på när barnen t ex skapar ett mönster. Då kommer läraren in; "Titta du har gjort ett mönster, varannan blå och varannan grön". Alltså barnen gjorde någonting och så kunde förskollärarna synliggöra det.

- Om förskolläraren har kunskaper kan de utnyttja tillfället i stunden.

Samma fokus som barnen
Det har visat sig att det är viktigt att man som lärare har samma fokus som barnen. Att vara här och nu, inte vara på väg någonstans. Och att man försöker avgränsa till det lärandeobjekt man vill att barnen ska få syn på.

Förskollärarna vill fånga de spontana lärandetillfällena, kanske göra lekar eller själv delta i lekarna.

- Se, nu håller de på med med att utforska volym, då skulle jag kunna gå in och rikta deras uppmärksamhet mot volym, genom att benämna begrepp.

Att veta vad man kan använda
En sak som lyftes fram i intervjuerna med förskollärare var vikten av att veta vad som finns i miljön som man kan använda.

- Om jag ska undervisa om taluppfattning, så kan jag ha det här materialet. Att man vet vad som finns att tillgå.

En annan sak var deras egna matematikkunskaper. Både för att själv kunna urskilja det barnen gör men också att veta hur man ska göra för att barnen ska utmanas i sina matematikkunskaper.

- Att jag som lärare har kunskaper för att veta vad nästa nivå skulle kunna vara och vilket lärande som skulle kunna ske.

Förvånande
En sak som förvånade var att man i barns vanliga vardagliga lekar kunde se, att i alla deras lekar förekom matematiskt innehåll. När de spelar fotboll eller när de cyklar runt runt och kanske parkerar cykeln så finns matematiken där.

- Då har det med lokalisering att göra och var man skall ställa cykeln i förhållande till andra.

En annan sak som förvånande var att barnen är så med i samspelet till förskolläraren.

- Det finns ett slags tyst didaktiskt kontrakt.


Kerstin Bäckman hoppas att hennes forskning kan bidra till att stärka förskollärarnas utbildning.

- Förskollärarnas arbete imponerande, det gjorde ett starkt intryck, avslutar Kerstin Bäckman.




Kerstin Bäckman disputerar den 29 januari, kl. 16.00 i Jakobstad, Finland, med avhandlingen ”Matematiskt gestaltande i förskolan”.

Handledare har varit Christina Gustafsson, professor i pedagogik och forskningsledare för utbildningsvetenskap och humaniora vid Högskolan i Gävle och Marita Lindahl professor emerita vid Åbo Akademi, Finland.




För mer information, v v kontakta:
Kerstin Bäckman, Universitetsadjunkt i didaktik vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026-648553, 070-213 36 57
E-post: kerstin.backman@hig.se




Text: Douglas Öhrbom
Foto: Ove Wall