När man som jag haft förmånen att få uppleva inte bara en utan många magiska kvällar med Les och hans vänner på plats så är det oerhört efterlängtat att få denna DVD som mycket bra redigerat visar på Les´s mångsidighet och nytänkande inom musiken.

Först gången jag såg Les på Iridium tyckte jag väl att hans gitarrspel var lite mediokert men hans berättelser! Helt otroliga historier från ett helt liv som turnerande jazzgitarrist. Han hade lite problem med sina fingrar då men kompenserade detta genom att berätta desto mer. För varje gång jag sett honom har dock fingrarna blivit rörligare och spelsuget ökat så senast saknade jag ju dessa härliga berättelser, han ville ju bara spela hela tiden.

Hans underfundiga humor finns med honom hela tiden och spelet mellan honom och hans gästartister kan bitvis vara ganska rått men hela tiden med hjärtlig värme i centrum. Om någon är lite nervös på scen med honom och kanske inte kommer till sin rätt så kan Les utbrista efteråt – Var det allt? Nog kan du väl bättre än det -, och lägga av ett garv. Det avdramatiserar hela showen och gör att vi alla känner oss som en enda stor familj, både gäster och musiker på scen. En sprittande busig ynglig i en gammal mans kropp och bus det blir det hela tiden.

Som miljonsäljande jazz artist redan på 40-talet är det underbart att se denna man som satt så många innovativa spår i vår musik idag. Det finns väl ingen hårdrockare som inte har spelat på en Gibson Les Paul gitarr. Han fick en idé att göra en gitarr utan klanglåda (solitt trä) och därmed ta vara på den rent naturliga tonen som bara strängen och träet kan åstadkomma och även komma runt problemet med rundgång som en el-förstärkt akustisk gitarr har. Hans första prov var att ta en bit järnvägsräls och förse med sträng och en mikrofon från en telefon, men det blev inte så säljbart av förståeliga själ. Gibson Les Paul är idag en legendarisk gitarr och dom som anses som de bästa från 1957, -58, -59 går idag för en miljon kronor om man kan hitta en.

Han ville ha ett extra inspelningshuvud till sin bandspelare och vips så hade han ju kommit på hur man kunde göra en s.k. ”sound on sound” inspelning och där hade vi helt plötsligt ett bandeko! Flerkanalsinspelningar är ju något vi använder oss av dagligen i musikvärlden idag och det är ytterligare en teknik som kommer ur Les Paul´s fritänkande hjärna.

Som snabbspelande gitarrist inspirerad av Django Reinhardt var det ju en katastrof det som hände 1948 under en nattlig bilfärd. Les mådde inte riktigt bra så hans dåvarande fru, Mary Ford fick köra istället. Det var dåligt väglag så det gick inte bättre än att bilen åkte av vägen med en svårt skadad Les Paul som följd. Hans plektrumarm och armbåge var krossad. En läkare ville amputera medan den andra sa; Ser du inte vem det är, han är ju en otrolig gitarrist så den armen måste vi rädda. Man lyckades lappa ihop armen men armbågen måste stelopereras. Då sätter sig Les som att han spelade gitarr och höll högerarmen i gitarrspelarvinkel och sa; - Den här vinkeln blir bra då kan jag fortsätta spela -

Varje måndag kväll gör Les Pauls Trio med vänner två shower efter varandra och efter den andra showen kommer han ut för att signera gitarrer, papper och nästan vad som helst. Jag har sett honom signera en kvinnas handväska, det fanns väl inget annat att ta till, då skriver Les; ”My favorite Bag, Les Paul”, alltid med humorn beredd. När han signerar kan man se hans stela arm som med åren fått tillbaka lite rörlighet men inte alls allt. När han har gitarren runt halsen märker man dock inte av denna olyckliga natt.

Det går att berätta hur mycket som helst om denne man och i DVD´n Chasing Sound har man lyckats få med en rejäl dos av mångsysslaren Les Paul. Satt en gång tillsammans med Les och Jon Paris på BB King´s Blues Club i New York och lyssnade på självaste BB King, ännu en magisk kväll. När Les senare blir uppbjuden på scenen lämnar genast BB över sin gitarr ”Lucille” med orden; - Du tar den här, det var ju ändå du som började det hela -, varpå man fyllde huset med spelglädje och magi. BB är ju inte den som är känd för att låna ut sin gitarr men jag förstår undantaget.

92 år och ”still going strong”, och nästa gång jag kommer till New York så nog bokar jag ett bord på Iridium, kan bara inte låta bli. Till hans vänner räknas Keith Richards, Jeff Beck och många fler och man vet aldrig i förväg vem som gästar så överraskad kommer man att bli.

DVD finns direkt hos producenten: http://www.lespaulfilm.com eller: http://www.amazon.com
Claes Svedberg