Lyssna på Anna-Lenas fantastiskt fina inspelning av Lyckliga gatan här:
http://www.gestrikemagasinet.se/videos/view/anna-lena-lofgrens-lyckliga-gatan
Vila i frid, minnena och din fina musik finns alltid kvar.

Anna-Lena gjorde sitt första offentliga framträdande hos farbror Sven i den populära radioserien Barnens brevlåda på 1950-talet. Hon slog igenom 1962 med sången Regniga natt, som hon fick en guldskiva för (över 100 000 sålda exemplar) och blev en av 1960-talets populäraste schlagersångerskor. Framgångarna avlöste varandra med bland annat Se mig i ögonen älskling, Måndag måndag, Kärlek på lasarett, Det finns ingenting att hämta (i original Blame it on the Bossa Nova), Sommaren det hände och Plaisir d'amour. Hennes största skivframgång var Lyckliga gatan som låg 14 veckor på Svensktoppen 1967. Den toppade också försäljningslistorna och blev hennes andra guldskiva. Lyckliga gatan gavs även ut på den tyska skivmarknaden där den fick titeln Immer am Sonntag.

Liksom kollegorna Lill-Babs och Siw Malmkvist fick Anna-Lena Löfgren stora framgångar i Tyskland där svenska schlagersångerskor alltid stått högt i kurs. Bland hennes tyska hits kan nämnas Dein Herz, das muß aus Gold sein, Rot ist die Liebe och Alle Blumen wollen blühen. Sammanlagt gav hon ut 22 tyskspråkiga singlar mellan åren 1962 och 1973. Hon återkom i Tyskland 2001 med Irgendwann nimmt das Glück dich in den Arm. Två gånger deltog hon i den svenska melodifestivalen, 1963 och 1968. På 1970-talet övergick Löfgren allt mer till att sjunga andliga sånger. Hon turnerade bland annat i folkparkerna tillsammans med Jan Sparring och Arthur Eriksson.
Som barn drabbades hon av polio, en sjukdom som medförde ett livslångt rörelsehinder som gjorde att hon ibland fick framträda sittande. Hennes senaste låt på Svensktoppen var Välkommen till Pireus 1995. Hon slutade turnera 2005 och hennes sista CD-singel i Tyskland, Ich Dich Auch gavs ut samma dag som hon avled, den 21 maj 2010.


Fotnot: "Lyckliga gatan" hette i original "Il ragazzo della via gluck" och är en sång med text av Luciano Beretta och Miki Del Prete med musik av Adriano Celentano. Sången översattes till ett antal språk, bland annat svenska och franska (La Maison où j'ai grandi av Françoise Hardy). Britt Lindeborg skrev den svenska texten;

Minnena kommer så ofta till mig
nu är allt borta jag fattar det ej.
Borta är huset där murgrönan klängde
borta är grinden där vi stod och hängde.
Lyckliga gata du som varje dá hörde vårt glam
en gång fanns rosor här där nu en stad fort växer fram.

ref#

Lyckliga gatan du finns inte mer,
du har försvunnit med hela kvartért.
Tystnat har leken, tystnat har sången.
Högt över marken svävar betongen,
när jag kom åter var allt så förändrat,
trampat och skövlat, fördärvat och skändat.
Skall mellan dessa höga hus en dag stiga en sång?
Lika förunderlig och skön som den, vi hört en gång.

ref#

Ja, allt är borta, det är bara så!
Ändå så vill jag nog inte förstå,
att min idyll som ju alla vill glömma,
nu är en dröm som jag en gång fått drömma.
Allting är borta; Huset och linden;
Och mina vänner skingrats för vinden.
Lyckliga gata det är tidens som här dragit fram.
Du fått ge vika nu för asfalt och för macadam.

#ref#

Hmm, hmm, hmm mm mm...

Källa: Wikipedia