Stress är ursprungligen en instinkt som syftar till att öka människans chans till överlevnad. Vid en fara börjar hjärtat slå fortare, musklerna späns och adrenalin pumpas ut i blodet för snabbare reaktioner och längre uthållighet. Ett smart system för människan som sedan urminnes tider ökat vår chans att överleva exempelvis attacker från vilda djur. I dagens moderna samhälle är stressmekanismen inte lika ändamålsenlig men fungerar likväl på samma sätt. Vi utsätts sällan för livshotande faror som i exemplet ovan, men istället framkallas stressen av andra faktorer. Ökande arbetsbelastning under tidspress, krav från omgivningen som vi inte kan påverka, sorg eller problem i relationer är några exempel på så kallade psykiska stressorer. Till de fysiska faktorerna som också utlöser stress hör exempelvis alkohol och tobak.

Stress under kort tid innebär ingen risk för oss människor. Den hjälper oss att klara en pressad situation, får oss mer skärpta, alerta och högpresterande. En utmaning i form av en svår men rolig arbetsuppgift kan innebära en sådan form av positiv stress. I den positiva stressen ingår en känsla av kontroll över situationen och även en möjlighet att påverka densamma. Vad som upplevs som positiv stress av en person kan dock innebära negativ stress för någon annan. Och inte ens de personer som först upplever det positiva i utmaningen kan utsättas för påfrestningen under en längre tid utan att påverkas på ett negativt sätt.

Långvarig stress innebär en påfrestning för kroppen och kan i förlängningen göra oss sjuka. I och med att immunförsvaret sätts ned blir man lättare mottaglig för infektioner. Stressen höjer blodtrycket, värk i huvud, nacke och axlar är också vanligt, liksom problem med magen. På längre sikt innebär också stressen en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns varningstecken att vara uppmärksam på så fundera över följande frågor: Känner du dig trött på morgonen även när du har sovit länge och ostört flera nätter i rad? Har du ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning? Har du svårt att koncentrera dig och glömmer du lätt bort saker? Är du likgiltig och struntar i vad som händer omkring dig eller känner du dig nedstämd och orolig? Reagerar du på ett helt nytt sätt på vardagliga händelser, kanske blir du lätt irriterad och otålig över småsaker?

Då man uppvisar flera stressrelaterade symtom men väljer att inte lyssna på kroppens signaler riskerar man att drabbas av utmattningsdepression eller utbrändhet – det sista stadiet av stress. För att komma tillbaka till ett normalt liv igen krävs ofta lång rehabilitering så lyssna i tid då kroppen och själen säger ifrån. Stress under lång tid är ett av de största och snabbast växande hoten mot svenska folkets hälsa, men visst finns det olika vägar till att klara sig bättre från pressen man utsätts för.

Ta reda på vad som gör dig stressad. Kanske är det inte bara en sak utan flera, både stora och små, måsten och roliga saker som ändå bidrar till stressen. Skriv ner faktorerna så att du får ett helhetsperspektiv. Minska stressen både privat och i arbetslivet genom att sluta vara duktig. Man behöver inte kunna eller hinna med allt så sänk dina egna krav och därmed också andras. Säg nej också till roliga aktiviteter. En dag utan något inbokat kan vara mer värt än den roligaste happeningen. Tillåt dig att slarva med hushållsarbetet, några dammråttor är det ingen som dör av. Motionera regelbundet och sov tillräckligt många timmar. Be om hjälp. Visst vill vi känna oss behövda av människor runt omkring oss. Nästa gång är det kanske din tur att sträcka ut en hand. Unna dig också en feel-good-stund varje dag, gärna med ett rykande färskt exemplar av en bra tidning.