Men ack, så fel man har. Vid Dalälvens brusande forsar, strömmar och vikar i underbar natur och spännande miljö – där finner du Gysinge. Att komma till Gysinge och finna denna underbara natur och det vackra brukssamhället från 1700- och 1800-talet är en upplevelse som man inte glömmer i första taget. Utslängt mitt i skogen med rudimentär samhällsservice har man på Gysinge Bruk/Byn, trots handikappet av läget, förädlat och vårdat vad naturen givit området och tagit väl hand om arvet efter brukspatronernas yviga och ibland överdådiga investeringar.
Den anda som råder här, och som nu driver utvecklingen framåt, är en absolut nödvändighet och kommer av behoven att utveckla bygden socialt och ekonomiskt. Och att därigenom skapa stabilitet och trygghet för gysingeborna. Här finns inget Sandvik, Ericsson eller SKF som drar lasset och ser till att investera så att samhället består, utan här jobbas det för att hålla svälten, bidragen och allmosorna utanför dörren.
– Man spelar så att säga inte i samma division som orter där investeringarna sköts av storföretagen, utan här måste man vända på varje krona ytterligt noga och ta reda på vart den tar vägen och vad den kommer att ge tillbaka, säger Inge Lindgren.
Av invånarna i Sandvikens kommun är 171 personer folkbokförda i Gysinge församling, det vill säga 0,4 procent av ungefär 37 000 kommuninvånare. Därför kan vi förutse att om Gysingeborna jobbar på som nu, och bibehåller ortens positiva utveckling, så kommer Gysinge att fortsätta att vara attraktivt men växa i en takt och med en volym som bestäms av Gysingeborna själva och deras egna resurser.

Tradition och renodling
Här har man förstått att ta till vara befintliga resurser både vad gäller naturen och det uppbyggda brukssamhället på ett mycket tilltalande sätt. Även om pågående rationalisering och renodling är nödvändig för att få entreprenörernas och samhällets ekonomi att gå ihop.
Samarbetet över företagsgränserna och avvecklingen av en fristående turistinformation är några både positiva och negativa effekter av förändringarna. Samarbetet mellan entreprenörerna är viktig i Gysinge, för att spara pengar och för att säkra samhällsfunktioner och förhoppningsvis för att åstadkomma förbättringar av företagsklimatet.
Utom allt tvivel är att Gysinges entreprenörer har satt sig in i och förstått vikten av attraktivitet, det har man lyckats med till 100 procent. Och enligt Europeiska Unionen – Livsmiljön som attraktionskraft: Erfarenheter från EU:s strukturfonder 2000–2006, så väljer ”Människor att bosätta sig i emotionellt attraktiva miljöer inom välfungerande funktionellt attraktiva regioner.”
Vi fortsätter att läsa i EU/Nutek-studien över effekterna av eventuella pengar från EU:s strukturfonder, och kan då konstatera att attraktiviteten sätts i högsätet när det gäller inverkan på in- och utflyttning.
Här kan emotionell attraktivitet beskrivas i mjuka termer som upplevelsen av omgivningens natur och utseende, sociala nätverk, fritidssysselsättning med mera. Funktionellt attraktivt är det till exempel om man bor bra, har ett arbete som man är nöjd med och har en vettig ekonomi.

Gysinge Värdshus
Inge Lindgren kom till Gysinge under 1975 och såg då till att komplettera krogens inriktning mot turism, kalas, bröllop och begravningar med verksamheter som riktar sig mot konferenser och affärs­resenärer. Inge kom att älska MBL, lagen om medbestämmande i arbets­livet, som trädde i kraft år 1977. Företagen stod i kö för att få komma till Gysinge Värdshus nya kurslokaler och moderna konferensfaciliteter för att hålla sina MBL-kurser. Dagens Gysinge Värdshus står för lyckade konferenser, fester, tillställningar och upplevelser med god service och högklassig mat i en mysig miljö.
– Kungsorden för oss är snabb anpassning till förändringar och samverkan med intressanta verksamheter inom närområdet så att vi alltid kan överträffa gästens förväntningar och så att vi gör så över hela cykeln från första kontakten, ankomsten, vistelsen hos oss, avresan och förhoppningsvis; återkomsten till oss.
– Här har vi exempelvis nationalparken och Naturum, Brukshandeln och Krokiga Smedjan med souvenirer och presentartiklar, centrum för byggnadsvård, stort kursutbud vid Folkhögskolan, Nedab (Nedre Dalälvens utvecklings AB) som en viktig spelare och en fantastiskt och spännande miljö för fiske, betygar Inge Lindgren.
– Nu när 40-talisterna övergår från att vara affärsfolk till att bli turister har vi ett spännande utbud för dem. Samtidigt fasar vi in den nya generationens affärsfolk, som vi kommunicerar med över webben och internet.

Framtiden
Att mycket pågår och att visionerna skrubbas och slippas i Gysinge ser vi, och då speciellt på Värdshuset som kommit att fungera som navet i planerna för framtiden. Det mesta låter sig inte avslöjas, men här och där låter Inge oss kika in bakom förhänget. Några utvecklingsriktningar skall vi ändå nämna. Satsningen på högklassig mat kommer ytterligare att betonas och då speciellt med inriktning på målgrupper som vill ha en nyttig gourmetnivå på måltiden. Fint både för vikten och hjärtat.
– En annan linje som kommer att erbjudas är gourmetundfägnad, föregången av kombinationen bastubad och isvak – gärna med en god öl. Vår goda mat kommer också att kombineras med högklassig spaverksamhet, avslutar Inge Lindgren.
Ojojoj, säger vi och tänker på salige Tage Erlanders kommentar:
– Huka er gubbar, för nu laddar han om!

Text: Horst Mueller • Foto: Värdshusets bildarkiv
© SvenskPress.se