Saken jag är orolig för är att människor börjar simulera verkliga sysslor och således lär sig att göra saker på ett artificiellt vis.
Från början är tanken god: forskare och ingenjörer gör det möjligt för den stora massan att uppleva saker som man normalt inte får chansen att göra under sin livstid till exempel Rymdfärd på Cosmonova, döda zombies med VR-hjälm & Shrek 4-D, med känsel, doft, ljud & vision på Universal Studios.
Livet är ju ändå en serie kickar med olika intervall.
Det vad länge sedan det virtuella slog upp portarna för att upptäcka nya saker och öka kickintervallen.
Utvecklingen går alltid framåt så vad har vi landat i dagsläget, hur lever vi våra liv, hur fördriver vi tid och hur får vi våra kickar år 2008?

Svar:
Vi lär oss spela rockklassiker på plastgitarrer, sjunga Carola låtar i låtsasmikrofoner, dansar breakdance på blinkande mattor till bestämd musik, gör yoga framför TV:n och tar order av en dataanimerad instruktör, sätter på oss en handske med tillhörande sladd och utför petting på ett ass i hårdplast (denna livsavgörande uppfinning finns tyvärr bara i Japan ännu), lär oss leva ett typiskt Svensson-liv med en dataanimerad låtsats familj, spelar “datapoker” utan insatser och vinner således också: ingenting!
Detta var det virtuella kicksökandet 2008.
Inte nog med detta har även vardagskickandets karta ritats om, vi kan numera avnjuta vegetarisk sushi, nikotinfri snus, alkoholfri öl, alkoholfritt vin, koffeinfritt kaffe, sockerfritt godis och så vidare.

Ovan nämnda ting är inte onda uppfinningar i sig men halvhjärtade kompromisser på dåliga saker har blivit populära av anledningar som: “det smakar mint och svider under läppen ändå”, “det smakar precis lika typ och jag kan ändå ta bilen hem“ & “det är precis lika bra träning och jag slipper ju gå till gymmet“.

Fortsätter vi så här 20 år till kan vi göra alla vardagssysslor på hard-nivån, unlocka rubintallriken i handdisksimulatorn, fatta va coolt.
Men försök piggna till dig för morgonmötet med en god kopp de-caf, komponera nästa “Life On Mars” i Guitar Hero och Singstar, diskutera förra midsommar som spårade ut helt på grund av att du drack en 12 stycken Jever Fun och en hel flaska Loxton.

Sakta simulerar vi oss bort till okunskap och till slut vet vi inte hur saker känns eller smakar, och nästa kick du får bestäms av Electronic Arts programmerare.

If It Ain’t Rough It Ain’t Right.

/D.Holm